I give up

I dag ska jag åka till Sthlm för begravning. Vet inte vad jag förfasar mig mest över, själva begravningen eller sovmöjligheterna hos min bror. Sist vi var där fick Martin äran att sova på en tunn madrass på golvet, med ett lakan på sig som täcke. Han frös och hade ont i hela kroppen efter den pärsen. Och nu är det min tur att få testa den berömda madrassen... Burr säger jag bara...

Har sökt två jobb. Ett vik. på ett år samt ett tills vidare. Känns minst sagt rätt hopplöst då det inte verkar som att jag ens får komma på intervju på det jobbet där ansökningstiden gått ut. Jag anser att jag är kvalificerad för det, och ändå kommer man inte så långt som till en intervju. Hur stor chans är det då att få jobb? Det andra jobbet, som elevassistent i särskolan (det första var fritidsassistent), där går ansökningstiden ut på måndag, men i ärlighetens namn hyser jag inga hopp om det heller. Min stora fråga är då, vad ska jag göra i höst om jag inte får nåt jobb? Ringer man till soc då? Eller ställer man sig på E4:an i sin allra kortaste kjol och ser glad ut? Ja, jag vet i fan. Kanske kan man få uppskov med hyran i si så där 5 år? När jag tänker på att jag ska betala csn i höst, och kanske inte ens har pengar så att jag kan äta, är det fan inte nära till gråten. Snälla Gud, om du hör mig nu. Se till att jag får ett jobb!! I´ll do anything!

Har hittat ett jobb till hösten. Lärare på en nystartad skola i... Kristianstad. Vill man flytta till Kristianstad? I don´t think so. Inte nog med att det låter som en av Sveriges tråkigaste städer, det ligger i Skåne också. Jag är allergisk mot Skåne, iaf som boplats. Jag får utslag över hela kroppen, och en förfärlig hosta... Men söka kan man ju alltid. Det är ju inte så att det kommer leda nån vart ändå...

Vad har mer hänt då? Hm... Inte mycket. Inte nåt om ja tänker efter.

Fuck!