dan före dan före dopparedan

Fy va jag är urusel på att uppdatera den här bloggen. Tänker ibland att jag ska lägga ner den, men jag väntar ännu på den där orken som kommer leda till att bloggen kommer att blomstra. En vacker dag kanske...

Är hemma hos Martins föräldrar nu, och sitter och skriver på vår nya dator. Den gamla la av så vi fick helt enkelt köpa en ny. Har ångest för alla pengar den kostade, men vad göra åt det nu? Måste ju ha en dator. Kan inte ens betala räkningar utan en... Datorn är iaf väldigt fin.

Idag har vi varit ute och gått. Lite för långt för min del... Sen har vi inte gjort så mkt vettigt. Jag har inte gjort så mkt vettigt överhuvudtaget på sistone, så tyvärr har jag inte så mkt att skriva. Jo, förra helgen var jag i sthlm och firade jul med min familj, ink Sylve, Jenny och Julia. Känns därför som att julen är över redan och jag blir lika förvånad varje gång jag kommer på att den faktiskt ännu inte har varit. Det känns ganska bra att det är så, för då kanske jag inte kommer att längta hem lika mkt på julafton som jag trodde att jag skulle göra.

Det är så skönt att vara ledig så ni kan inte ens föreställa er. Fasar över att börja jobba igen om två veckor. Känns inte så kul längre helt enkelt. I början var det nyhetens behag som gjorde att det kändes kul, men nu har verkligheten kommit ifatt, och det är verkligen inte så kul att undervisa i hemkunskap och drama. Av den anledningen - att jag undervisar i ämnen som inte är mina - anser jag mig ha rätt att säga att det är tråkigt. För själva lärarjobbet är kul, och jag längtar till den dagen (om den nånsin kommer) då jag får undervisa i svenska. Hade ju tänkt att läsa svenska som andraspråk, men efter att ha haft en grupp elever med invandrarbakgrund i hemkunskap har jag börjat vackla, och är tveksam till om mitt tålamod räcker till. Men sen tänker jag att om det kan göra att jag har en liten större chans att få ett svensklärarjobb är det värt det. Så vi får väl se vad som händer i framtiden. Helst vill jag ju läsa till speciallärare, men då måste jag ju jobba i tre år, och det är ju det som är kruxet. Att få ett jobb...

Kanske skulle ta å ringa jennifer i kväll. Har inget batteri på min mobil, och jag vill veta hur det gick med julkappsbytningen i går. Får se om jag vågar låna telefonen :-)

Jaja, nu vet ni iaf att jag lever. Förhoppningsvis skriver jag lite mer under jullovet. GOD JUL på er alla.